Litteraturtips för oss bandynördar- och andra

  • 05/08/2019

Att läsa är viktigt. Och berikande. För oss alla som älskar bandy har det under 2019 utkommit en bok med underrubriken ”En säregen historia om svensk natur, nationalism och nostalgi. Bokens huvudtitel är ”Den döende bandyn?” av Torbjörn Andersson. Notera frågetecknet.

Författaren är docent på Malmö Universitet i idrottsvetenskap med inriktning mot historia och verksam både som forskare och lärare. Han har tidigare disputerat på en avhandling om den svenska fotbollens kulturhistoria. Nu har han således tagit sig an vår sport. Bland annat efter att ha sett en hel del matcher i Motala, vilket han anger i sitt förord.

I sitt förord anger han också tveksamhet till bokens namn, en anspelning på Nils Dardels berömda målning från 1908. Är titeln för negativ? Dock kunde Andersson inte motstå denna frestelse. För hursomhelst har ju bandyn varit dödförklarad ända sedan 1920-talet. Ändå fortsätter den att leva. Och överleva. Stolt och envist.

Boken, som jag verkligen rekommenderar, är fylld av historia, färgstarka anekdoter, livfulla beskrivningar om profiler inom både herr- och dambandyn och inte minst om SM-finalerna och deras starka ställning inom svensk idrott. Andersson delar in bandysporten i tre delar, nämligen
a) förmodern period, 1895–1955 med is på sjöar, åar, idrottsplatser, bra mediabevakning och under en tid då ishockeyn växte kraftfullt
b) modern period 1956–2003 med utomhusspel på konstfrusna anläggningar, sarg och elljus och plastboll infördes. Bandyns storhetsperiod!! Under denna period byggdes i princip alla
våra konstbanor (i Motala 1965). Notabelt är att ishockeyn 1972 hade 55 inomhushallar och 135 konstfrusna utomhusrinkar och bandyn 18 konstfrusna utomhusbanor.
c) senmodern period 2004-i vilken Edsbyn banade väg med sin inomhushall, som invigdes just 2004. Bandysporten är nu väg att bli oberoende av väder och vind. Sakta, inte minst i Motala!!, men säkert växer hallarna upp. Idag finns 14 hallar och på gång är hallar i Åby (klar
i oktober), Karlstad, Stockholm, Bollnäs och Borås.

Andersson avslutar sitt digra verk med de fina orden ”Gå på bandy! Den är Sveriges färgstarkaste bidrag till en mångfacetterad idrottsvärld”

//Pär Höckert

Inga kommentarer till "Litteraturtips för oss bandynördar- och andra"


    Kommentera

    .