Vad kostar en aktivitetshall?

  • 19/03/2020

Debatten om ett hallbygge har varit intensiv. Då den i flera fall utgått från felaktiga förutsättningar, vill vi med detta inlägg delge MVT:s läsare vår syn på den rubricerade frågeställningen.

IFK Motalas Bandyklubbs hallgrupp har i flera år arbetat med att få fram beslutsunderlag för politikerna. Vi tror oss veta att politikerna inser att det viktigaste beslutsunderlaget inför en investering är hur investeringen påverkar kommunens driftsbudget. Investeringens storlek kanske sticker i ögonen men om räntor och avskrivningar på investeringen täcks av ökade intäkter och inbesparade kostnader, blir ju konsekvensen av en investering att den inte inkräktar på andra satsningar, som kommunen anser vara nödvändiga.

Hallgruppen har med politikernas goda minne tagit fram en kalkyl på vad en ny ispist, ny sidobyggnad och en överbyggnad skulle kosta. Kalkylen bygger delvis på offerter, delvis på inhämtade uppgifter om vad liknande hallbyggen i närtid kostat. Kalkylen landar på ca 88 mkr och inkluderar utgifter för projektledning, konstruktionsarbete mm Dessa utgifter har fördelats på de tre delarna av investeringen.

I beloppet 89 mkr ingår en sidobyggnad med ca 22 mkr. Sidobyggnaden är en konsekvens av att ispisten måste flyttas 8 meter på grund av försämrade livsbetingelser för en skyddsvärd ek utanför arenaområdet. Flytten av ispisten medför att bl a kanslibyggnad, personalutrymmen för kommunens personal och 3 omklädningsrum måste rivas och ersättas med en sidobyggnad.

Det bör dock påpekas att de byggnader som måste rivas är i dåligt skick och därför i behov av en betydande renovering. I den beräknade utgiften för en ispist (16 mkr) ingår en betongplatta, där kylrören ska ligga. Anledningen till att vi räknat med en betongplatta är de önskemål som framförts om att kunna använda hallen året runt.

Om man bryter ner utgiften på 88 mkr i dess olika beståndsdelar (ispist, sidobyggnad och själva hallen) blir utgiften för hallen ca 50 mkr. Dock har bandyklubben utfäst sig att bidra med 6 mkr i form av sponsrat material och ideellt arbete till investeringen. Detta innebär att kostnader för avskrivningar och räntor kan beräknas utifrån en investering på 44 mkr.

Hallgruppen bedömer att livslängden på den hall, som ingår i kalkylen är ca 40 år och att räntekostnaden långsiktigt uppgår till i genomsnitt 2%. Det senare trots att räntenivån idag är väsentligt lägre. Under dessa förutsättningar blir belastningen på kommunens driftsbudget av ett väderskydd 3,5%x44 mkr (1 540 tkr) under förutsättning att avskrivningarna används för amortering av upptagna lån för investeringen.

Men kommunens driftsbudget påverkas även positivt av en överbyggnad. Hallgruppen har vid kontakter med andra orter, där bandyhallar uppförts, fått information om de kostnadsbesparingar, som hallbyggen i dessa orter medfört. Den största besparingspotentialen avser elkostnaderna (trots att behovet av belysning ökar vid ett hallbygge). Enligt flera källor uppgår besparingen av el till ca 50%, vilket i Motala skulle innebära ca 750 tkr. Härutöver blir arbetet med ispisten betydligt mindre omfattande om det finns en överbyggnad.

Erfarenheterna från tidigare hallbyggen är en inbesparing motsvarande en halv årsarbetare d v s ca 300 tkr. Till detta kommer att hyresintäkterna från IFK och andra ökar med minst 300 tkr främst genom att IFK både kan spara in på resor och annat under försäsongen och dessutom kan räkna med ökade publikintäkter och utökad ungdomsverksamhet, när en överbyggnad finns på plats.

Netto skulle således en hall innebära en årlig belastning för kommunen på 190 tkr. Då har vi inte räknat med att aktiviteter under icke issäsong genererar några intäkter för kommunen. Vi har inte heller räknat med värdet av att skolor och allmänheten kan utnyttja ispisten i större utsträckning efter ett hallbygge. Vidare bör de samhällsekonomiska effekterna av ett hallbygge beaktas, vilket vi utvecklar nedan.

Frågan hur en sidobyggnad för 22mkr påverkar kommunens driftsbudget är inte lika lätt att svara på. Här måste avskrivningar och räntor på investeringen ställas mot kostnader för erforderligt underhåll. Ränta och avskrivningar på investeringen i en sidobyggnad torde uppgå till ca 770 tkr. Samtidigt kan kommunen ta ut ca 100 tkr i hyra av IFK för kontor och restaurang och dessutom slippa kostnader på ca 200 tkr för det eftersatta underhållet. Sidobyggnaden medför således en årlig belastning på ca 470 tkr för kommunen.

Så till sist något om de samhällsekonomiska effekterna av ett uteblivet hallbygge. Utan en överbyggnad kommer det inte att vara möjligt att fortsätta bandyverksamheten på nuvarande nivå, vilket medför att ett antal spelare och ledare med deras respektive söker sig till andra orter. IFK kommer inte heller att kunna betala löner i samma utsträckning, som i dagsläget, till de spelare och ledare som blir kvar. Effekten av detta blir ett icke obetydligt skattebortfall för Motala kommun.

En utebliven investering i en hall får således en motsatt effekt mot målsättningen att med Lalandia kunna öka skatteunderlaget i kommunen. Vi har räknat ut att IFK:s trupp (inklusive respektive) under 2019 via anställningar och bandyspel genererat skatteintäkter till kommunen på ca 1 300 tkr (15% av en total lönesumma på ca 9 mkr). En del av denna intäkt faller bort vid spel i allsvenskan och bör därför beaktas när man tar ställning till en investering i ett hallbygge. En annan samhällsekonomisk effekt är att bandyintresserade ungdomar (detta år har 3 elever ansökt om utbildning på andra bandygymnasier), söker sig till andra orter, som kan erbjuda bandygymnasium med tillgång till en hall. Kostnaden för kommunen blir i dessa fall ca 100 tkr per elev och år.

Sammanfattningsvis är det vår uppfattning att en hall och en ny sidobyggnad innebär en ytterst marginell belastning på kommunens ekonomi och om man beaktar de samhällsekonomiska effekterna ser kalkylen ännu bättre ut. Vi hoppas att våra politiker inför ett beslut om en investering i en aktivitetshall även väger in fördelarna med att få en utökad ungdomsverksamhet och att ha ett bandylag i Elitserien. Beslutet brådskar. En hall måste vara på plats till säsongen 2021/22. Annars drabbas Bandyklubbens verksamhet allvarligt.

Sammanfattning Väderskydd Sidobyggnad
Utgift brutto 50 mkr 22 mkr
Insats IFK 6 mkr
Utgift netto 44 mkr 22 mkr
        Årlig kostnad
Avskrivning 40 år 1 100 000 550000
Ränta snitt 2%    440 000 220000
Kostnad investering -1 540 000        -770 000
Ökade intäkter, Inbesparingar
Personal +300 000
El +750 000
Minskat underhåll       +200 000
Ökade hyror +300 000       +100 000
+1 350 000       +300 000
Kostnad / år för kommunen  -190 000     – 470 000

Jämför med Samhällsekonomisk effekt som torde vara minst + 1 000 000 kr

 

Hallgruppen i IFK Motala Bandyklubb

Bo Ribers            Lars Johansson  Pär Beckne         Pär Höckert

1 svar till "Vad kostar en aktivitetshall?"

  • comment-avatar
    Ulf Jacobsson
    19/03/2020 (21:19)
    Reply

    Fortsätt kämpa! Grymt imponerad av engagemanget och för mig utan Bosse Ribers kompetens i ekonomiska räkenskaper låter det fullt logiskt. Försvinner eliten helt från stan kommer det säkert kosta kommunen desto mer. Vad är kommunens motargument undrar jag. För dyrt? Varför skrivs inget om kommunens motargument mer än att det behövs tillsättas en ny utredning… Suck!


Kommentera

.