Nu är det vår – bandyfinalerna avklarade!

[lead]Enligt gammal hävd och tideräkning, åtminstone av oss bandynördar, ankommer våren efter avslutad bandysäsong. Således är vi precis nu i en ny årstid. En ljusare sådan.[/lead]

De här raderna plitar jag ned i Uppsala, dagen efter den stora folkfesten, den 28;e på Studenternas. Studenternas finalhistoria började för övrigt redan 1911, allt enligt oraklet Claes-G Bengtsson. En pratglad, humoristisk och häftig, numera pensionerad sportjournalist som underhöll oss på Uppsala slott mellan dam- och herrfinalerna.

Själv inledde jag lördagsmorgonen, som faktiskt startade med rejäla snöbyar, med att delta  i BissenBrainWalk. Mattias ”Bissen” Larsson, med förflutet i IFK, grattade IFK till fortsatt elitseriespel nästa säsong. Cirka 600 deltagare marscherade tillsammans för stöd  till hjärnforskningen. En fin manifestation som också innehöll kort information och frågestund med Universitetets hjärnforskare. BBW har genom åren skänkt ett icke oansenligt antal miljoner till detta goda ändamål, dvs hur ska läkarvetenskapen ska utveckla och handha skallskador. Inte minst de som inträffar inom idrotten och som Mattias verkligen har erfarenhet av. Promenaden denna förmiddag gav hela 30.000 .- kr i insamlat belopp.

När damfinalen sedan drog igång, inför en rekordpublik på 5.198, hade himlen förvandlats till ”oskyldigt blå”, som Ted Gärdestad sjunger om. Vilken häftig final det blev och vilken överraskande segrare. Gulgröna Skutskär, livligt påhejade av entusiastiska tillresta supporters höll igång oavbrutet i 90 minuter. Minst på Forza Blåvit nivå. Finalmotståndarna AIK togs på säsongen och Skutskär vann knappt  men rättvist sitt första SM-guld någonsin. Vilken tuff batalj. Vilka fantastiska skridskoåkare vi fick se. I båda lagen.  Och vilken frenesi. Vilken satsning.

Visst ja,  sen var det herrfinalen. Planens kung och gigant var Edsbyn vänsterhalv Hans Andersson. Vilken aktionsradie! Vilken splitvision och vilken auktoritet. Första halvlek var ett sömnpiller. I andra lossnade det efter Byns ledningsmål. En helt rättvis 4-0 seger till Hälsingelaget. SAIK kom inte upp på förväntad nivå. En intressant detalj är att i guldlaget fanns tre spelare som fyllt fyrtio. Äldst är Stefan Larsson, 46 bast, endast ett år år yngre än Putte Spångberg.

Mellan finalerna fikade jag med Agne Bergvall. En oerhört kunnig person när det gäller träningslära och dess konkreta upplägg. Han tillhör sedan sedan några år tillhör bandyns landslagskommitte och har även jobbat nära Vetlanda BK. Detta förutom sin mångåriga erfarenhet av friidrott och bl Carolina Klüft. Agne betonade vikten av att bandyn behöver en ökad dos av förbränningsträning under hela försäsongen. Alltså – ut  i skogen och spring! Fålehagen väntar! Löpning och inlines är perfekta medel för nödvändig och bättre kondis.

Detta gladde en gammal avdankad tränare.

//Pär Höckert

Ps Om nu alla veliga och obeslutsamma spelare och ledare snabbt kunde bestämma sig för fortsatt satsning även nästa säsong, så får klubbarna, i detta fall IFK Motala, tid och möjlighet att planera en framgångsrik ny säsong. Bristen på besked är oerhört hämmande!