14 feb Ny chans på onsdag
Förutsättningarna är klara, det krävs vinst på bortaplan på onsdag efter att vi igår kväll förlorade hemma med 1-6 i första åttondelsfinalen i bäst av tre.
Bandy är i all sin komplexitet ändå en enkel idrott i sina grundförutsättningar. I en match över 90 minuter är det laget som gjort flest mål som avgår med segern. Oavsett hur matchen sett ut, hur väl lagen spelat, hur jämnt spelet varit, är det ändå i slutänden grundregeln flest mål vinner som gäller.
Detta synliggjordes tydligt i den första åttondelsfinalen i bäst av tre mellan IFK och Sirius på måndagskvällen. Inför knappa 600 åskådare, (lite svagt kan tyckas), vann Uppsalalaget med hela 1 – 6 i en match som annars i det stora hela spelmässigt var ganska jämn.
Efter en första halvlek där gästerna inledde klart bäst men där IFK tog ledningen och utjämnade spelet gick lagen till pausvila med 1 – 1 på resultattavlan. Min känsla var då att alla bespetsade sig på en thriller i den andra akten, och själv stod jag och funderade över om det rent av skulle gå till förlängning. Det som tilldrog sig på isen i början av andra halvleken fick mig att styrkas i min uppfattning att detta skulle bli ovisst in i det sista, men så kom några avgörande olycksminuter då två tredjedelar av matchen just spelats. Sirius Ortman slog en lyra in mot det blåvita straffområdet, tumult uppstod och Jussi ramlade in i buren med bollen och 1 – 2 var ett faktum. Vilda protester uppstod, och IFK killarna ifrågasatte hur rättskiparen kunde vara bergsäker på att bollen passerat mållinjen. Det kan vara hur det vill med det, domaren var obeveklig och matchen fortsatte. Efter bara fyra minuter kom nästa kalldusch till 1 – 3 och det gav rent naturligt Sirius en enorm boost av självförtroende. Resten av matchen var fortsatt relativt jämn dock, men med ett bortalag som kunde defilera till olyckliga 1 – 6.
Först som sist ska sägas att siffrorna är i grov överkant sett till spelbilden. IFK kom till fina lägen titt som tätt men som skrevs ovan, det är målen som är det centrala i idrotten bandy, och bolluschlingen ville helt enkelt inte in i motståndarburen.
Är detta kört? Nej, vill jag bestämt hävda. Tvärtemot vad Bollius i MVT skriver kan jag inte se några skäl till att IFK inte skulle kunna vinna på Studenternas på onsdag. Dels har de slagit betydligt bättre lag än Sirius på bortaplan, dels kan de med aldrig så lite medstuds göra tillräckligt med mål för att avgå med segern. Och skulle så ske, är det helt plötsligt de blåvita som har fördelen av hemmaplan på fredag, och de tar aldrig stryk av Sirius två gånger i rad på hemmaplan. Det är min bestämda uppfattning.
I ett lag som presterade ganska jämnt var det kul att se Gillgren tillbaka på sin backplats, och att han gjorde bra ifrån sig. Stadin kämpade och slet föredömligt och Persson hade en del nyttigt för sig i vanlig ordning.
Nu väntar återhämtning och rehab ikväll (läs tisdag) innan bussen går mot Uppsala på onsdag. Det ska bli spännande att se om Hanssons killar kan studsa tillbaka.
Målskytt i åttondelsfinal nummer 1: Albin Bjerkegren.
//Mats Kindell
