07 dec Ny uddamålsförlust

Denna gång var dock IFK snäppet bättre än motståndet sett över matchens 90 minuter, med den enda egentliga plumpen att effektiviteten är som bortblåst vid målchanserna. Hörnorna fortsätter tyvärr även de att vara något av ett sorgebarn, och där behövs rejäl förbättring framgent.

Matchen inleddes i ett högt tempo med ett hemmalag som hotade framåt, men där Västerås ändå fick en drömstart
med 0-1 efter 10 minuter. Så länge det var spelbar is var det en trevlig och välspelad bandymatch där blåvitt var väl så starkt som mesta mästarna till och med snäppet bättre stundtals. Då isen försämrades sjönk dock kvaliteten och lyrbandyn tog över.

Andra halvleken hade samma mönster, men avgörande för matchens utgång blev gurkornas 0-2 mål, för efter det fick IFK börja jaga vilket försvårades av att spelet försämrades i takt med isen. Närmare än 1-2 kom inte Sjöholms mannar denna gång, målet signerat Florén, utmärkt framspelad av banans bästa spelare, Aleksi Seppänen.

Frågan är dock om inte blåvitt skulle tilldömts straffslag i slutskedet av matchen. I en tilltrasslad situation ser det ut som att en bortaförsvarare liggande spelar bort bollen, men situationen friades av rättskiparna.

Positivt är att spelet  i långa stunder är väldigt bra och att försvarsspelet sitter där. Att släppa in två mål är vanligtvis synonymt med seger i bandy, vilket vittnar om IFK:s problem med effektiviteten på målchanserna.

Förutom redan nämnde Aleksi Seppänen imponerade Elias Gillgren, Nicklas Ögren och även Lisell svarade för en bra match.

//Mats Kindell