Oavgjort mot Vänersborg

I ett klassiskt kamratmöte mellan de två blåvita föreningarna Vänersborg och Motala delade de båda kombattanterna på fredags afton broderligt på poängen.

2-2 blev slutresultatet efter en jämn fight mellan två lag som förvarade sig med den äran.

Den minnesgode erinrar sig Sjöholms reflektion efter hemmapremiären i höstas mot just detta Vänersborg, då IFK tränaren lakoniskt konstaterade att gänget från Lilla Paris inte verkade intresserade av att anfalla överhuvud taget. Det har de facto blivit ett signum för detta Vänersborg, man släpper in otroligt få mål, men producerar heller inte speciellt mycket framåt.

IFK:s medicin mot detta var i teorin att försöka ta kommandot och föra matchen, och med fart försöka bryta det defensiva dödläge som hemmalaget ville ha. Detta lyckades emellertid inte, istället var det hemmalaget som var en aning bättre. Ett gott försvarsspel och en fenomenal Aaltonen i mål höll Östergötlands bandystolthet kvar i matchen. Psykologiskt viktigt tog de även ledningen alldeles innan pausvilan då skyttekung Florén satte en straff till 0-1.

Den andra akten blev den första lik, då två till synes ganska trötta lag nötte mot varandra. Vänersborg kvitterade och ställningskriget fortsatte. Slutet av matchen blev dramatisk, då det för kvällen vitskrudade blåvitt först svarade för ett stycke bandygodis i form av en vacker omställning där Florén avslutade mycket fint. 1-2 med ett par minuter kvar och segern var nära. Men minuten senare replikerade tyvärr Vänersborg med att dunka in ett frislag till 2-2 och sedan var tillställningen över.

Naturligt nog rådde viss besvikelse i bortalaget direkt efter matchen. IFK var två minuter från en seger och frislagsmålet i baken kändes lite onödigt och snöpligt. Men med perspektiv ska blåvitt vara glada över poängen. Vänersborg är starka hemma och Sjöholms killar svarade inte för något skönspel denna gång. Tvärtom var det lite segt och slarvigt och synbart är spelarna lite tröttkörda. Skönt då med en dryg veckas vila från matchande.

Denna gång går beröm ut till IFK:s backlinje med Ögren, Plotnikov och Gillgren, utmärkte Aaltonen med ett samtidigt plustecken för hela lagets kollektiva försvarsspel.

Målskytt för IFK: Philip Florén, (2).

//Mats Kindell