
26 jan Sur och tung förlust
Skirö är en vacker småort ett par mil öster om Vetlanda. I den bygden spelades ett flertal Åsa-Nisse filmer in på -50 och – 60 talet.
Premiär blev det sedan på stadens Saga biograf. Allt detta minns ju förvisso bara old-timers som undertecknad.
Vackert lirade i alla fall inte Skiröpojkarna, trots fördelen med otaliga skridskotimmar i benen och vara uppfödda i Vetlandas fina bandyhall det senaste decenniet. Jag har svårt förstå varför de agerade så opolerat och vårdslöst. Ett grovt matchstraff på Wilhelm Hugosson efter en ful tackling på Enander, varning till bänkfolket, gnäll på domartrion och en mängd kollisioner som kunde slutat illa. Ty, Skirö var åk starkt och hårt kämpande lag, anförda av främst spelmotorn Jakob Jonsson, speedkulan Oskar Bouveng och med en skaplig sista utpost i Oscar Löfqvist. Ett bra div 1 lag således.
IFK orkade inte upprepa sin fina prestation från segern i onsdags mot Åtvidaberg. 0–1 i baken efter endast 15 sekunder! Hela första halvlek var försvarsarbetet, inte minst den ihåliga backlinjen, underkänd. Klart bättre när Olle Nordlund åter placerades som libero. Detta efter en time-out av hemmalaget vid ställningen 1–3.
I andra halvlek höjdes IFK:s prestation. Många blåvita spelare försökte verkligen. Evigt unge Spångbergs sista 45 minuter var suveräna. Mängder av målchanser producerades, bollen dansade på mållinjen, men närmare än förlustresultatet 5–6 kom man alltså inte. Bolluslingens ville inte in! Ett mål på femton hörnor – där finns verkligen förbättringspotential.
Tre lag på samma poäng, Målilla, Åtvidaberg och IFK. Det hettar till. De två första till kval som bekant. Nu gäller det att träna på bra inför slutspurten. IFK kan och måste höja sin kollektiva nivå. Inte enbart lita på enskilda, rutinerade spelare. Förhoppningsvis kommer snart Konrad Björck tillbaka efter sin knäskada och kanske tar en ytterhalvsplats.
Nästa match är Tjust borta den 1/2.
På LMT-arena syns vi söndagen den 9/2 kl. 13.15, då stundar Östgöta-derby mot Derby. Väl mött.
Pär Höckert